Dimman

Jag gillar att bli skrämd. Inte att någon hoppar fram bakom ett hörn och skriker, utan sådär läskigt skrämd när man ser en film eller läser en bok, och man märker att håret på armarna reser sig och man blir nervös för att ha fötterna på golvet.

Det tycker jag är skönt på nåt sätt.

Därför har jag fastnat för många skräckförfattare.
Det började tidigt, kanske inte på 80-talet, men under början av 90-talet började jag plöja mig igenom syrrans Stephen King samling och har från honom läst bla Dean R Koontz och nu min favorit John Ajvide Lindqvist.'
Och med filmer samma sak. Ni har ju redan läst om mitt möte med "den onda dockan" =)

Jag läste novellen "Dimman" av Stephen King för en massa herrans år sedan. Jag vet att jag tänkte mycket på den varje gång det var dimmigt ute. Lite skönt nervös bara för sakens skull. Gick igenom matförråden hemma för att se om en belägring hemma i lägenheten skulle fungera.

Jag gillade novellen "Dimman" från boken "Den förskräcklige apan" skarpt. Samma som med "höstverk" som är novellen som ligger till grund för "Stand by me"...och Carrie, och The Shining, och Thinner...och...ja jag gillar mycket. Men Tyvärr har Stephen King en förmåga att ledsna i slutet av sin egna berättelse och verkar hafsla ihop ett slut bara för att få den klar. Det har jag upplevt i många böcker....tyvärr. Men de är väldigt läskiga och välskrivna från början.

Därför blev jag glad när jag hörde om att "Dimman" aka "The Mist" skulle bli film och i söndags hade jag äran att se den.

Jag blev positivt överraskad!

Efter en storm drar en onaturligt tjock dimma in över ett litet samhälle och det upptäcks snart att någonting ondskefullt gömmer sig i den tjocka vita filten. En samling människor tar skydd inne i en matbutik och det är härifrån filmen utspelar sig till största delen.

Filmen har två skräckscenarion: ett utanför butiken och ett inuti butiken. Utanför vilar det okända och inne finns uppviglare, lögnare och de som vägrar förstå.

Det är ett psykologiskt spel, en skildring över människans reaktion i trängda lägen och visar på oförmågan att förstå det man inte kan se.

Bra manus, mycket bra skådisar, inte så bra effekter men vafan, det funkade.

Naturligtvis inte lika bra som boken men det vet jag nästan ingen film som är....jo Da Vinci koden, men där gillade jag inte ens boken till att börja med....