Veckans plan

Måndag: Fixa naglarna och gå på Röda mattan biopremiär för Sveriges Oscarsbidrag "Maria Larssons eviga ögonblick. Alla skådisar - inklusive Persbrant - skall vara där. Dessutom är det bjudmat innan filmen!!! =) (säkert VV mat!)

Tisdag: Kickoff med våran och en massa avdelningar på jobbet! Ska bli jättespännande! Middag på det! (säkert VV mat!)

Onsdag: Mitt paket från Buzzador kommer! Från Buzzador får man ibland gratis grejjer som man ska testa och berätta för dem vad man tycker. Hittils har jag testat chips för Estrella och nu ska jag testa choklad för Modifast. Syrran har testat kaffe och pizzadeg bland annat. Det är kul och lätt - no strings attached. Vill du testa? Klicka HÄÄÄÄÄÄÄRRR!!!! Det är helt gratis! (Jag heter RapidAngel där!)

Torsdag: Möte på förmiddagen och sen är det såklart ViktVäktarna...förra veckan hade jag gått ner rekordmycket och var hur glad som helst när jag traskade till möteslokalen, här skulle hakor falla! Men icke! Det var stängt PGA sjukdom. Och jag behöver verkligen mina möten. Veckan som gått har det ätits i tid och otid och jag har nu gått upp den fina minskningen + lite till. Så nu jävlar ska det kämpas!

Fredag: LADIES NIGHT!! Jag har blivit bjuden av min älskade kompis Fia till Ladies Night! Där blir det uppträdanden och skaldjursplatå (Säkert VV mat!) Sedan ska vi kanske bo på hotell! Och då blir det hotellfrukost! =)=) (Säkert VV mat!)

Lör+Sön: Inga planer ännu, men jag satsar nog på en lugn helg....

Vill ha!

Efter denna dramatiska Spindelhistoria fick jag ett tips från en person som verkar veta precis vad jag känner.
The Pale Green Woman - Tack! En sådan skall införskaffas SNARAST! ...om inte annat så för husfridens skull...

Forts. "Kompis" del 3

Kom hem fredag efter jobbet. Hann inte mer än innanför dörren innan jag och sambon börjar tjafsa om spindeln, som den senaste veckan har bott under ett glas i hörnet på toalettgolvet.

Eftersom ingen av oss har velat ta bort den på något sätt - toapapper, hårspray, hälla ut i toan eller släppa fri (alla alternativ har vart uppe för diskussion men inget var mer lockande än att bara lämna monstret under glaset) så har monstret suttit i sin glasbur bakom tvättkorget. Mången diskussion har skett mellan mig och min mor, som erbjöd sig åka från Skellefteå till Stockholm för att plocka bort den, och mina vänner runt om i staden som har erbjudit samma sak - ALLA vill plocka bort spindeln utom den som mest rättfärdigast (?) ska göra det - MIN SAMBO.

Iallafall, fredagseftermiddagen började med en massa tjafs om spindelns vara eller icke vara. Han menar att JAG skulle ta bort den för att jag "hade påbörjat processen" och han "var den sista som kollade att den levde". Jag menade att det var HAN som skulle ta bort den, just för att JAG var den som stängde in den och därmed har gjort mitt i dena besynnerliga historia.

Man kan ju lungt säga att vi inte kom längre i den dialogen så vi hade VAF (Vård Av Förhållande = Mys och inget snusk) och gick och lade oss.
Under natten blir jag brutalt väckt många gånger av att min sambo rullar fram och tillbaka, studsar (fast han ligger ner) och gnyr i sömnen.
På morgonen frågar jag vad 17 han höll på med under natten. Han berättar att han hade en mardröm.

Drömmen: Spindeln hade tagit sig lös, men det var ohyggligt mycket större än vad den var innan. Den var en jättespindel (dock inte lika stor som en hund, men bra mycket större än den befintliga) och denna hade jag då sprungit runt i lägenheten och jagat. (När jag undrade varför han inte ens i sin egen dröm kunde ta kommandot och ta ut spindeln så erkänner han faktiskt att han var jätterädd) I drömmen får jag tag i spindelns ena ben och släpar ut den på balkongen för att släppa den fri. Men spindeln sliter sig och springer in i lägenheten igen (Det var nog under denna episod i drömen som min sambo studsar liggande i sömnen) Jag får tag i spindeln igen och släpar ut den på balkongen. Då springer min sambo fram och STÄNGER DÖRREN! Han stänger alltså ute mig och ett monster på balkongen! I verkligeneten blir jag lite förbannad här, han offrar alltså mig för sin egna säkerhet - men han hävdar att jag var helt "ok" med arrangemanget. Någontingt som jag har svårt att tro, men det är ju svårt att bevisa motsatsen.

Så, inte bara att vi har e´tt monster på toaletten, nu har odjuret tagit sig in i vårt sovrum och våra drömmar. Vi borde verkligen göra någonting åt saken. Men det är inte så lätt, senaste gången jag rörde på glaset och spindeln började löpa amok så skrek jag högt och fick lite klökningar.

Idag, söndag, har vi haft storstädning. Eller, nåja, vi har damsugit och jag har pantat flaskor. Sen har jag också gjort en "not so extreme bedroom-makeover", blev skitsnyggt. Iallafall. Efter lite städning...eller liknande...satt jag i soffan för att "ta igen mig lite". Min sambo står i duschen.

Jag hör vattnet stängas av och några sekunder senare kommer min sambo ut. Han ställer sig i hallen i sin födelsedräkt - dvs han är skitnaken. Naken och lite blöt. Det som han håller i handen har jag liksom inte upptäckt, det finns en massa annat att titta på - om ni fattar vad jag menar *blink, blink*
Men när min uppmärksamhet når föremålet i hans had stelnar jag till. Det är glaset. Den genomskinliga buren. Spindelns hem de senaste veckorna. Och det håller han i handen.

Jag: - Har du släppt ut den?????
Han: - Nja, den är död förstår du.
Jag: - Men vad har du gjort me den???
Han: - Jag spolade ner den i toaletten.

Bara sådär? Slut på historien om vår "kompis", slut på det dåliga samvetet och slut på den nattliga terrorn. Spindeln fick åka forsränning - utan båt - till den sista vilan.

Jag väljer att tro att spindelns sista vila är ett enormt fält med spindelväv, massa färdigspunna kokonger bara att sätta huggtänderna i och FOLK UTAN IKEA-GLAS!!!

Forts. "Kompis" del 2

The story continues...

Igår när jag kom hem så undvek jag verkligen att gå på toaletten. Och ni som har hängt med vet hur kissnödig jag brukar vara efter jobbet (läs Regler för att vara Kicko här) Men jag ville faktiskt inte gå in på toaletten.

Allehanda skämt har dock florerat under dagen. Att det är spindeln som har stökat till på hyllorna i baddrummet, spindeln som har dragit fram en massa disk och spindeln som har snott digitalkameran.

När min sambo väl kom hem så återupptogs tjafset igen, vems FEL det var att spindeln fanns inne hos oss (mitt!?) och vem som hade ansvaret för att ta bort den (jag?!) och vem som med bravur, list och uppfinningsrikedom upptäckte att vi ens hade en spindel i badrummet (han!?) och därför vad det då min uppgift att ta bort den.....

...ja, det var inte logiskt ens när vi grälade om det, men efterssom han bara gapar utan att tänka och gärna skriker lite extra om saker som "tänk om JAG inte hade hittat den, då hade den bitit dig i tårna när du gått barfota" och tänk om JAG inte hade hittat den, då hade du ju inte vetat nåt! Och så vidare.

Iallafall. Vi sticker båda in huvuderna in på toa för att se om vi kan hitta den nånstans. Vi ser den inte.
Han: -Den är säkert kvar under kalsongerna som jag slängde där igår, säger han och pekar på den vita knövliga (skitiga) kallingen i hörnet.
Han: - Lyft upp den och skaka!
Jag:. -Gör det själv!! (samma diskussion som igår)

Efter en massa munhuggande och lite fysisk våld tar han faktiskt upp kallingarna och skakar dem. En brun boll sprattlar till och trycker sig intill väggen.

Vi KUTAR ut ur badrummet!

Han: - Ser du vad STOOOR DEN ÄR!!
Jag: - Shit! Den där är inte svensk asså! Va 17 har vi fått in för någon spindelsort??
Han: - Vet du att svarta änkan har tagit sig till Sverige? Den klarar av att leva här nu!
Jag: - Men det där är ingen svarta änkan, Den är ju 7 gånger STÖRRE än en Svarta änkan!
Han: - Vi måste fånga den. Stänga in den.
Jag: - ok, jag hämtar en burk.

Jag hittar en burk i skåpet. Den är av glas men inte så stor. Mindre än en tacosalsaburk. Såklart uppstår en diskussion om VEM som ska sätta burken över spindeln. Men min sambo sticker snabbt som 17 till sovrummet så jag befinner mig ensam med besten.

Jag går försiktigt fram. Kollar med skuggrörelser om den ska kuta iväg eller om den ska stanna. Den sitter blixstilla.
Jag sträcker fram armen med burken och måttar. Jag inser att burken är FÖR LITEN.

Sambon sticker ut näsan från sovrummet.

Han: - Har du fångat den ännu?
Jag: - Burken var förliten, fattaru?
Han: - Men hur tänkte du få på locket?

(Här tänker jag på incidenten då jag och min mamma skulle fånga en liten vilsen mus somhade tagit sig in i hennes kök, då hämtar mamma sposkyffeln och sopen...jag funderar fortfarande vad hon tänkte göra med dessa atteraljer. Skulle musen sätta sig i skyffeln? skulle hon sopa till den? och ingen av dessa val hade vart möjligt då morsan bara hojtade högt och slängde upp armarna i luften...nå, nog om det. Tillbaka till skräcken)

Locket ja. Ja det hade jag ju inte tänkt på. Jag börjar nästan gråta av äckel. Jag går ut i köket och hämtar ett IKEA-glas. Går in på toa igen. Sambon struttar efter...på tå. (han är fortfarande 1.85m lång och väger strax över 90 kg)

Jag går in. samlar mig. går några steg. Samlar mig. Går snabbt ut i hallen. Djupandas.

Går in igen. Glaset i högsta hugg. Tittar - siktar - tittar -siktar.

Håller glaset rakt ovanför spindeln. Den sitter liksom för nära väggen. Bedömmer avstånd, springväg, antal ben, snabbhet....ÖÖKK! Är så äcklad.

Snabb som ökenvinden slänger jag ner glaset över spindeln, hoppar som en gasell ut i hallen, rullar ihop kroppen vid ytterdörren, drar in armar och ben och GNYR som en hund! Jag skakar och mår illa. Chocken är som en klup i magen.

Han tittar på mig och frågar:

- Fick du den?

Jag: -jaaaa....kolla du.

han går in och kollar.

Han: - Ok...men faaaan! Nu ser den ju inge stor ut!

Jag vecklar ut kroppen och går på darrande ben in i badrummet. Där, i det upp-och-nervända IKEAglaset sitter odjuret...den verkar inte ha fattat all drama runtomkring för den är helt stilla.

Jag sticker fram näsan nära glaset. Den är onekligen riktigt äcklig. Den ser giftig ut och har lååånga huggtänder framtill. Plötsligt så verkar den fatta vad som är på gång. Den ställer sig upp med alla sina ben och slänger sig mot glaset. Jag gallskriker och springer ut!

Han: - Vad hände?!

Jag: - Den rörde sig och typ STEGRADE såhär; och så försöker jag härma spindeln.

Han: - vi kanske borde döda den?

Jag: - GÖR DET DU!!!!!!

Sen orkade jag inte mer med action. Jag satte mig i TV-soffan och lugnade ner mig.

Märkte ju såklart att jag ändå behöver kissa. Får gå in på toan igen. Och där sitter den. Besten. Den tittar anklagande på mig från sin plats på govlvet i hörnet under glaset. Jag tittar demonstrativt bort.

I morse hade min sambo sjukt mycket samvetskval.

Han: - men kan vi inte släppa ut den eller döda den? Det är djurplågeri och jag är djurvän (yeah, right. Jag har sett honom klappa familjens hund)

Jag:- då får du sköta det själv punkt slut.

Han: - men det känns inge bra...den bara sitter där....

Bara för att han sa så fick ju jag också samvetskval. Så jag hämtade tvättkorgen och ställde den framför glaset.

Ta daaa! Problemet löst! Ni kan nu kalla mig för SpiderHunterPowerWoman!

Jo, jag ska ju berätta att jag faktiskt kollade upp vilken "ras" det var. Tack internet.

När vi väl hade fångat den och vad sjukt övertygade att det inte var en svensk spindel, utan en avart till Giftus Spindlus...

Jag googlade på ordet "spindlar" (överraskande nog) och hittade direkt nästan samma sort. Den är väldigt snarlik iallafall. Och här är resultatet....

Jahapp...så var det med den exotiska biten....och jäkla poppis verkar den vara med. Den finns överallt och har blivit vald till årets spindel (är det ens en tävling man VILL vinna) Så....då vet ni. Nu hoppas jag på mindre drama i mitt liv ett tag framöver....

och P.S....den var faktiskt inte alls lika stor som den på bilden....

"Kompis"

Historik:

När jag var liten var jag skitkaxig när det gällde smådjur. Maskar, paddor, möss, skalbaggar, grodyngel och spindlar. Inga problem.

När jag nu är ganska vuxen så kan jag också handskas med precis vad som hellst:. Ormar, råttor, ödlor...med ett enda undantag. INTE SPINDLAR!!!

Någonting innom mig har gått sönder. Jag klarar inte av deras små kroppar och långa ben. De rör sig för snabbt, de är oberäkneliga och benen...BENEN!! Ååhh! De har för många ben!!

Jag litar helt enkelt inte på kolbaserade varelser som har mer än 4 ben som jag kan se!

Nutid:

I morse väcktes jag av min sambo. Han står hoppandes i dörröppningen och sägder de ljuva orden:

- Älskling.....vi har en kompis i badrummet...

....Och jag VEEEET att "kompis" betyder stor hårig spindel som JAG kommer att få jaga bort.

Jag: - Såddär vill jag inte bli väckt, du kan ju inte prata om äckliga saker direkt på morgonen!

Han: - Kroppen var större än en jordnöt....och benen var jättelånga. Den var lika stor som en tekopp i omkrets!

Jag: - Men ta bort den då! Jag vill inte gå på toa om den är där!

Han: - Jag såg den när jag kom in på toa....Den var precis där tvättkorgen brukar stå....jag hoppade över toalettstolen när jag skulle in i duschen...

Jag: Du är 185 cm och väger över 90 kg. TA BORT DEN SÄGER JAG!

Han tittar på mig med en blick som både innehåller panik och förlägenhet. Han skuttar hela tiden från sida till sida när han pratar. Han ser inte klok ut.

Han: - Men du är mycket bättre på sånt...jag tycker den är så äcklig.

Jag: - Men jag tycker OCKSÅ att sånt är äckligt, jag HATAR spindlar!

Han: - Men det är säkert du som har släppt in den på nåt sätt. Bara ta bort den, ok? Jag slängde mina kalsonger på den. Den är säkert kvar där.

Jag släpar mig upp ur sängen. Läskig panikkänsla i kroppen och klockan är 07:09. Vi ställer oss båda i dörröppningen till toaletten. Längst bort i hörnet, där tvättkorgen brukar stå, ligger ett par vita kallingar.

Han: -Gå fram och skaka på kallingarna! Den är säkert där!

Jag: - Gör det själv!!

Han: - Nä, men gör det du....Jag måste gå! puss HEJ DÅ!

Och sen GÅR HAN!!!

Vad ska man göra liksom?

Jag har nog aldrig kissat så snabbt....

Jag antar att Antisimex INTE har vart hos mig under dagen. Hur länge ska vi behöva dela lägenhet med en hårig best? När ska man börja kräva hyra?

....Och VARFÖR är min sambo Kungen av Mes?

Frågorna hopar sig.

To be continued.....

Projekt Jay

Jag vet inte om det var ett misstag av TV3, men istället för att visa en repris av det underbara programmet "project runway" så visades ett avsnitt av "Projekt Jay"?

Jay McCarroll är alltså designern som vann den första säsongen av PR. Han har tydligen gjort en såpa om hans liv (vääääldigt ovanligt drag i Hollywood) och leverne. Grejen med Jay är att han är så anti-komersiell och det verkar som att han inte VILL att filmteamet ska följa med honom, vilket gör på något sätt att han verkar vara sigsjälv rakt igenom.

Det var iallafall ett ganska skojigt program, och jag hoppas att man kan få tag i resterande delar av serien någonstans. Eller kommer TV3 att sända denna?

Tro inte att jag har slutat kolla TV!

Det kommer jag ALDRIG att göra! =)

Jag har bara insett att min "tv-kost" är lite ensidig just nu. Jag ser TopModel 4, som går dagtid som jag spelar in och ser efter jobbet. Sen är det TopModel 10 varje dag. Sen har jag massor med avsnitt av Sex and the city som jag har inspelat på min box som jag ser typ ett avsnitt om dagen.

He he...har väl kommit in i nån slags töntigt bimbo-flyt...jag vill mest bara tömma huvudet när jag kommer hem från jobbet. Och det kan jag verkligen ta hjälp av dessa program VÄLDIGT VÄL! =)

Sen ser jag inte så mycket mer....för jag tränar rätt mycket nu och sen går jag och lägger mig vid 22...så man hinner inte med så mycket mer.

Hur 17 gör folk som har barn? Jag hinner ju knappt ta hand om mig???