Fräsig Fredag

Jag masade mig verkligen ur sängen i morse. Väcktes av min sambo som som vanligt går upp en timma innan mig och väcker mig innan han åker iväg.

Jag tumlar in i duschen. När jag kommer ut så ser jag att min mobil blinkar och att min sambo har ringt två gånger. Jag ringer genast upp. Han låter helt förstörd. Det är nämligen stopp på tunnelbanan och det är kaos, folk och varningsskylltar överallt. Alla som skulle åka med tunnelbanan har blivit hänvisade ner till stora motorleden en bit bort. Det ska komma ersättningsbussar, men det var redan typ 50 pers som står i den bitande kölden och väntar. Jag säger att det bara är att vänta och att de säkert kommer att lösa transportproblemet.

Jag lullar på lite hemma, sminkar mig, klär mig och så. Då ringer han igen. Det har gått ca 30 minuter och han är ilsken som ett bi. Det har inte kommit nån jävla ersättningsbuss och nu är det säkert 100 personer som står och väntar. Han vill att jag kollar upp SL:s kundtjänstnummer för han skulle minsann ringa dem och skälla ut dem efter noter.

Jag är ganska lugn och säger att han ska komma hem så kan vi ta en taxi eller nåt. Han kommer hem en stund senare och är helt svart i ögonen. Han är så förbannad. Han ska minsann ringa SL på stört! Han ringer och får stå i telefånkö. Det ska ta 8 minuter innan han blir framkopplad. Han blir vansinnig och börjar sparka i väggen!

-Men herregu, säger jag. - Det är väl bara att ringa en taxi eller nåt. Ta det lungan!

Vi ringer taxi, jag får göra mig klar fort som ögat. Min sambo är redan 40 minuter sen till sitt jobb. Jag stressar på och vi går ner och väntar på taxin. Sambon är så stressad så han bara står och hoppar.

- vi har missat taxin, den har redan åkt, vi har missat den, vi var inte här när den kom så den åkte! Surrar han på, runt runt.

Jag står och klär på mig ytterkläderna, jag hann ju knappt andas innan han slet ut mig genom ytterdörren. Då kommer taxin.

Taxichauffören är en morgonpigg trevlig prick med lång snurrad mustach som slutar i en böj uppåt. Han säger att det är kaos i trafiken på grund av kaoset i tunnelbanan.
Jag säger att det är trevligare att sitta i en bilkö än stå och vänta på en buss som aldrig kommer. När vi kör vidare hör vi på radion att tunnelbanan nu har börjat gå. Chauffören säger igen att trafiken på vägarna är helt galen. Det är kö där det inte ens brukar vara kö.

Det slutar med att vi hoppar av några stationer bort bara. Taxinotan slutar på 94 kronor. Sambon svär på sitt liv att detta ska SL få betala! Jag ber honom lugna sig, vi ska ju bara till jobbet och inte med nått flyg.

Vi kliver ur taxin och då kommer tåget! Vi kutar upp för alla trappor till perrågnen och tåget stannar och öppnar dörrarna. Folk är packade som sillar. På riktigt. Det går knappt inn en luftmollekyl till. Vi springer mellan vagnarna och försöker komma in i varje dörr. Det gör vi och ca 20 personer till. Vi hinner ungefär till halva tåget innan vi verkligen KNÖR inn oss och när dörrarna stängs är jag glad att vi är ihop. För om jag hade stått så tätt tryckt mot någon annan hade man väl blivit anklagad för sexuella trakasserier.

Vi åker några stationer och stannar på en perrong. På andra sidan står ett tåg som ska åt samma håll, mot centralen. Det plingar till i högtalarna och en röst säger att tåget på andra sidan perrången var tomt och skulle åka strax efter detta tåg.

Hälften av tåget springer över till det nya, tomma tåget. Väl på plats plingar det till i högtalarna. En röst säger att det är tåget på ANDRA sidan som ska åka först. Alla springer tillbaka till första tåget och garvar litegrann.
Då plingar det igen. Nej, det var inte detta tåg, det var det andra tåget. Så vi suckar lite, skrattar och springer över till det nya tåget. Folk runtomkring skrattar också. Nu har vi bytt tåg tre gånger. Vi sätter oss till ro, för nu finns det sittplatser. Då händer det igen. Det låter i högtalarna, rösten rekomenderar oss att byta tåg IGEN. Helt galet.
Fulla av garv springer hälften av människorna över igen. Hela tåget garvar och vi känner oss sjukt fåniga. Sambon skrattar lite undertryckt stressigt.

Sedan åker vi iväg mot centralen. Allt går såpass smidigt att jag är på jobbet 15 minuter innan jag börjar.

Om en fredag börjar såhär, hur blir det då sen? =)